NEW YORK!!!

hej på er!! 1. ni är skittråkiga hela högen som inte kommenterar , 2. är framme i det stora äpplet nu! vägen hit kändes såååå oroligt lång pga less på att cykla långt, men idag var sista dagen så nu är jag officiellt i mål. GÖTT.

tog båten från new london igår morse, ett jättegulligt lammkött knöt fast min cykel med ett rep och frågade mig massa om resan. gav mig två frukter, frågade om jag gillade poesi och sa att om jag lägger till honom på facebook ska han skicka vad han skrivit. känns som han var runt 16 lille vännen.

rullade vidare västerut och fick - håll i hatten - tredje punkan på ett dygn. hade inget att fixa punkan med så fick skjuts med en bärgningsbil nån mil till närmaste cykelaffär. han som körde var sååå himla imponerad av min resa så han ringde upp sin fru när vi åkte för att berätta. "listen to this you'll never believe it!!!!" sen sa han att han var jättestolt och släppte av mig vid cykelshoppen. fick även hans visitkort så jag kunde höra av mig om nåt hände, har en hel samling nu av kontakter. så fint <3

väl på verkstaden fick jag vip-service deluxe. ny slang och lite andra grejer jag inte kan svenska namn på samt en genomgång av exakt vad han gjorde och varför osv. helt gratis!!! snubben sa att han skulle försöka få sin 24-åriga dotter att komma ut på vägen, hoppas han lyckas. rullade vidare med massa ny energi. long island är typ bara farmar och vingårdar och sånt. massa tråkiga backar också, jättedrygt. tog en paus på McDonalds för att kolla mailen, började sen åka och insåg efter nån mil att jag åkt tillbaka samma väg jag kom så bara vända om igen...

kom fram till Kevin, Jenna och deras hund nån gång på kvällen. så himla gulligt par, kändes som vi var bästisar på en gång. fick lyxmat och lyxfrukost och blev idag eskorterad till början på den sista biten av min lilla resa. tog ett pendeltåg genom de stadsdelar som anses vara "sådär" att åka i som en liten tjej, lika bra +skönt. hade typ inte klarat att cykla en meter till nu, är så himla färdig. kom fram till stan, tog båten upp tills 34e och hittade fram till times square. hade tänkt ta en fin "i mål"-bild men turister är ju 100% sämst att ta kort så blev inget med det....väntar på att min host för kvällen ska komma hem från sin business trip. imorgon ska jag träffa en gammal kompis som är här i stan!!

det laggar lite med att lägga upp bilder så ni får hålla ut, det kommer i sinom tid. tja!

Allmänt | |
#1 - - Anna Bién:

Hej Stephanie!
Grattis! Du har gjort det! Jag är oerhört imponerad och stolt över dig. Om ingen kommenterar så en del beror på att man kan bli mållös.
När Halina i Ryszard uppträdde med sitt luft nummer på cirkusen så blev det också tyst innan applåder explåderade efter en bra stund. Jag var med på föreställningen.
Hon visste inte vad hon ska tänka, om ingen tyckte om det? Applåder kom först efter en lång stund, publiken ville inte släppa de från manägen.
Jo, när något blir riktigt stort så kan man tappa hakan, man kan bli mållös.
Du ska veta att under 2-mån tid var det första jag jag gjorde på morgonen - kollade bloggen, sedan Fb, whatsap, försökte ringa. Väntade till kvällen i hopp att du hittar wifi och hör av dig på något sätt. Hoppas att det inte stressade upp dig.
Du min kära rebell har varit super duktig att hålla kontakten. Du har varit helt suverän att få människor du mötte eller korsade din väg att möta dig på så fint sätt som du beskrev,
Det var därför att du var du. Du gav första intrycket så folk ville möta dig, prata, och hjälpa dig.
Utan din energi, utstrålning, kämpeglöden tror inte att det hade gått som det gick.
Ta dig nu tid att få sjunka ner dig, var rädd om kontakterna. Människor som mötte dig på din väg vill gärna se hur det gick.
Jag skulle gärna velat att möta dig i målet. Det blir du istället som ska möta mig hemma för du hinner före mig.
Längtar efter att få ge dig en stor kram. Älskar dig. Vi ses snart. Mamma

#2 - - Anonym:

Steffy hör av dig!!!! Till mamma! Det har kommit larm från gps att man har tryckt på SOS knappen. Så ringde det till Anders också. Ring oavsett tid på dygnet. Mamma

#3 - - Anonym:

Så fint du skrev mamma! Ja det är exakt så. Vi är alla superstolta över dig och berättar om din resa för alla jag träffar :) Jag fattar inte hur du har klarat att trampa så många mil...låt cykeln vila en stund och VILA UT för tusan! Jag vill se BILDSPEL på widescreen när vi ses. Puss och kram / viktoria

Upp